Angela Hasselgren

Title: Smallwords and valid testing: doctoral dissertation, 1999

Description: The dissertation 'Smallwords and valid testing' presents an account of research on the spoken English language produced by 14-15 year old Norwegian pupils taking the EVA oral test. This test forms part of the material Kartlegging av kommunikativ kompetanse i engelsk, 9. klasse (Nasjonalt læremiddelsenter, 1996), developed by the EVA Project in the English Department of the University of Bergen.

The transcribed data from 62 pupils makes up the EVA Norwegian spoken corpus (see below). A control native speaker corpus is also employed. By focussing on the use of what are termed 'smallwords', such as 'well' and 'all right' by native speaker pupils as well as 'strong' and 'weak' Norwegian pupils, the thesis provides evidence suggesting that these smallwords play a key role in 'keeping speakers talking'.

This is based on comparisons of the quantity and range of smallwords used overall and in key turn-positions, as well as the analysis of the functions the smallwords appear to be assigned by the three pupil groups. In order to further establish the smallword/fluency link, the quantitative use of smallwords by individual pupils are correlated with the ratings awarded the pupils on key aspects of their speaking, as well as with independent indicators of fluency such as turn length and the use of filled pauses.

The ultimate aim of the research is to incorporate what has been learnt about the use of smallwords into future methods for both teaching and assessing the spoken language. The dissertation received the TOEFL Distinguished Dissertation Award for 1999.

Material: The EVA corpora

The EVA corpora of pupil language were compiled by the EVA Project in cooperation with the HIT Centre, University of Bergen, who were responsible for putting the pupil data into electronically searchable form. The material consists of three parts: two corpora of spoken language (one from Norwegian and one from UK pupils) and a corpus of written language. These corpora can be accessed via query forms, using TACTweb searching, at the following HIT Centre websites:

http://kh.hd.uib.no/eva/eva.htm (Norwegian pupils: spoken)

http://kh.hd.uib.no/eva/eva-uk.htm (UK pupils: spoken)

http://kh.hd.uib.no/eva/eva-w.htm (Norwegian pupils: written)

There is a user name and a password needed in order to access the corpora. These are intended to ensure that the corpus is only used in the interests of education and research. They are obtainable from angela.hasselgren@eng.uib.no

The EVA speaking and writing corpora (Norwegian pupils) were compiled from material produced by 14-15 year old pupils taking the speaking and writing tests developed as part of the EVA Project in spring 1994. The UK pupils' speaking corpus was compiled from recordings of 14-15 year old pupils in the North of England carrying out the tasks of the EVA speaking test.

Ingrid Kristine Hasund
E-post: Kristine.Hasund@hia.no

Tittel: Like in English and liksom in Norwegian: a corpus-based contrastive study

Beskrivelse: Prosjektet er en språkvitenskapelig, empirisk analyse av to diskursmarkører - liksom i norsk og like i engelsk - som de siste tiår har fått en markert økning i ungdommers uformelle talespråk. Det empiriske materialet for analysen består av båndinnspillinger og transkripsjoner av spontane gruppesamtaler mellom norske tenåringer i Oslo og engelske tenåringer i London. Både liksom og like er stigmatiserte ord og ses på som symptomer for fattig og dårlig språk, men de har likevel utviklet nye funksjoner og betydninger i uoverensstemmelse med tradisjonell grammatikk. Det er en vanlig oppfatning at det er "fisefine fjortisjenter" som er de stereotypiske brukerne av både liksom og like, og de foreløpige statistiske resultatene fra prosjektet viser også at det er unge middelklassejenter som har den høyeste frekvensen både i norsk og engelsk. Ved hjelp av kritisk diskursanalyse setter prosjektet søkelys på sammenhengen mellom det språklige uttrykk på mikronivå og sosiokulturelle forhold på makronivå. Målet er å vise empirisk hvordan de tilsynelatende meningsløse småordene liksom og like bidrar til å bygge, opprettholde og undergrave kulturelle stereotypier, og således blir byggesteiener i identitetsskapende prosesser som inkluderer og ekskluderer mennesker i og fra sosiale fellesskap.

Materiale: UNOs norske talespråksmateriale og COLT materialet

Toril Opsahl
E-post: toril.opsahl@inl-stud.uio.no

Tittel: Diskurspartikkelen "bare" i et ungdomsspråksmateriale

Beskrivelse: De funksjonelle aspektene knyttet til partiklene i ungdomsspråk er ekstremt viktige, særlig for opprettholdelsen av relasjoner mellom de kommuniserende og for måten ungdom forholder seg til omverdenen på. Jeg vil primært ta for meg partikkelen "bare". De nye funksjonene knyttet til denne partikkelen kan med stor sannsynlighet koples til en grammatikaliseringsprosess. Veien fra gradbøyd adjektiv til fokuserende adverbial har ført fram til et nærmest enerådende anføringsord. Hos svenske ungdommer har ordet blitt redusert til "ba", noe som vitner ytterligere om en grammatikaliseringsprosess. Mitt fokus vil i utgangspunktet være synkront. Jeg vil forsøke å kartlegge "bare"s funksjoner, og forsøke å gi et svar på hvorfor akkurat dette ordet har virket så uhyre produktivt. "Bare" har blant annet den fascinerende egenskapen både å kunne være demper og forsterker i ulike omgivelser. Ligger hemmeligheten gjemt i en mangslungen semantisk kjerne? Eller i en lettere anarkistisk syntaktisk distribusjon? Hos den ironiske generasjonen?

Materiale: UNOs norske talespråksmateriale

Tittel: Språk, identitet och livsstil på Alströmerskolan i Alingsås

Beskrivelse: En undersökning av hur den pågående dialektutjämningen bland gymnasister i Alingsås (en småstad ca 50 km norr om Göteborg) manifesteras i fonologisk och morfologisk variation. Språklig variation relateras till uttryck för social identifikation och livsstilsval hos grupper och enskilda individer. Som delsyfte undersöks i vilken utsträckning språkförändringen beror på orientering mot Göteborg och påverkan från göteborgsdialekten.

Materiale: Bandade intervjuer med 100 gymnasieelever. Intervjuerna har gjorts enskilt, och alla har fått svara på samma frågor om bl.a. klädstil, musiksmak, fritidsintressen, framtidsplaner och orientering mot Göteborg. Informanterna är jämnt fördelade på kön och 10 olika utbildningspogram (både praktiska yrkesutbildningar och teoretiska universitetsförberedande).

Ellen Bijvoet
E-post: ellen.bijvoet@rinkeby-multiling.stockholm.se

Tittel: Nya svenska ungdomsvarieteter - uppfattningar och attityder

Beskrivelse: Bland andra- och tredje generationens invandrare i mångkulturella förorter till Stockholm har nya varieteter av svenska utvecklats. Dessa varieteter, som bl.a. har kallats för "rinkebysvenska" och "fittjaspråket", används främst i informella samtal mellan jämnåriga kamrater. Utmärkande för varieteterna är inslag av ord och uttryck från flera av de nya minoritetsspråken samt ett markerat uttal. Några forskare använder "mångsvenska" som en gemensam beteckning för dessa varieteter.

Trots att denna utveckling uppmärksammades redan för mer än 15 år sedan och trots att det har genomförts en del forskning om ämnet, återstår mycket att göra. Det är t.ex. fortfarande oklart hur mångsvenskan förhåller sig till andra besläktade språkliga fenomen. Beteckningen "rinkebysvenska" är numera välkänd och används regelbundet av såväl ungdomar, lärare, politiker och journalister, m.fl. Ändå verkar det som om den representerar olika saker för olika grupper av språkbrukare. Inte sällan blandas mångsvenska t.ex. ihop med olika stadier av inlärarspråk.

Syftet med det aktuella projektet är att kartlägga både de rådande uppfattningarna om mångsvenska och de därmed förknippade attityderna bland representanter för olika grupper av språkbrukare i olika stockholmsförorter.

Jeanna Wennerberg
E-post: Jeanna.Wennerberg@nordiska.su.se

Tittel: Flickor har bättre flyt än pojkar

Beskrivelse: I denna undersökning har en jämföresle gjorts mellan samtalsflytet i fyra grupper av vänner i tonåren och mellan pojkarnas och flickornas olika sätt att få flyt i samtal. Resultaten visar att samtal där bara flickor deltar har bättre samtalsflyt än där inga flickor deltar. Det är framför allt genom det aktiva lyssnandet som flickorna får flyt i samtal. De är mycket generösa med uppbackande responser och ber mycket sällan den som talar att upprepa vad den just har sagt.

Materiale: 4 inspelade och transkriberade samtal mellan ungdomar ca 16 år gamla

Tittel: Ny københavnsk "multietnolekt". Om sprogbrug blandt unge i sprogligt og kulturelt heterogene miljøer

Beskrivelse: I artiklen fremlægges resultaterne af et pilotprojekt som forfatteren har gennemført under sin ansættelse som forskningsassistent på Institut for Dansk Dialektforskning i perioden november 1998 - marts 2000. Projektet har haft til formål at undersøge om de meget blandede, flersprogede miljøer i København har ført til nye varieteter af dansk talesprog som man har set det i eksempelvis Sverige med rinkebysvensk. Forfatteren viser at der kan registreres standardafvigende sprogbrug som ikke kan forklares som dårligt udviklede danskkompetencer, men som bør beskrives som en ny dansk varietet, en multietnolekt.

Publisert: Danske talesprog. Bind 1. Institut for dansk Dialektforskning. København: C.A. Reitzels Forlag 2000.

Tina Thode Hougaard
E-post: nortth@hum.au.dk

Titel: Det simultane skriftsprog – en undersøgelse af chatsproget med udgangspunkt i teorier om skrift og tale

Beskrivelse: I mit ph.d.-projekt om synkron tekstbaseret chatkommunikation vil jeg basere min primært kvalitative undersøgelse på empirisk materiale indsamlet på forskellige chatkanaler eller chatrum. Det empiriske materiale vil blive komparativt anlagt med data fra unge (gennemsnitsalder ca. 14 år) og "ældre" chattere (gennemsnitsalder ca. 35).

Som kommunikationsgenre kan chatkommunikation sammenlignes med den interaktionsform der anvendes i et frikvarter. Der tales i små og store grupper på en gang, der hviskes og råbes, og deltagerne kommer og går. Synkron, tekstbaseret webchat er, som projekttitlen antyder, kendetegnet af at rumme både skriftsproglige og talesproglige elementer. Interaktionsmediet er skriftsproget, hvad der følgelig smitter meget af på meddelelsesformen i ortografi og syntaks, men temporalt adskiller chatsproget sig meget fra skriftsproget pga. den næsten synkrone overførsel af meddelelser der medfører talesprogselementer som sekventiel opbygning med initiativ og respons, ekspressiv og fatisk sprogbrug og mere hybride træk som fonografisk ordgengivelse og elliptisk syntaks.
Det er projektets mål at give et bud på et beskrivelsesapparat til chatkommunikation. Mit teoretiske fundament er primært pragmatiske tekstteori og interaktionel lingvistik. Jeg vil fokusere på interaktionelle særtræk som fatisk kommunikation, sekventiel struktur og emotes, som er fraser, enkeltord og forkortelser der giver brugeren mulighed for at gengive følelser og handlinger af mere eller mindre konventionel art og for at tilføre kommunikationen et skær af rollespil.

Materiale: Materialeindsamlingen foregår efteråret 2000 over en periode på 6-8 uger i forskellige chatrum og skulle blive til 300 – 350 sider empiriske materiale.