Deltakere
Hva er gjort i de forskjellige land i året som er gått?
Presentasjoner:
Diskusjon
Hva gjøres videre

Deltakere:

Anna-Brita Stenstrøm (Norge)
Eli-Marie Drange (Norge)
Kristine Hasund (Norge)
Ulla-Britt Kotsinas (Sverige)
Karolina Wirdenäs (Sverige)
Mona Forsskåhl (Finland)
Maria Fremer (Finland)
Mirja Saari (Finland)
Beatrice Silén (Finland)
Helga Hilmisdottir (Island)
Janus Møller (Danmark)
Margrethe Heidemann Andersen (Danmark)
Pia Quist (Danmark)
Tore Kristiansen (Danmark)
Katrin Laidre (Estland)
Jolanta Legaudaite (Litauen)
Jacomine Nortier (Nederland)

Hva er gjort i de forskjellige land i året som er gått?

Danmark:

Slangundersøkelsen:
- 480 spørreskjema er samlet inn i København, Odense og Århus
- slangordene er lagt inn i en database
- analysearbeidet er enda ikke påbegynt

Talespråksundersøkelsen:
- det er innsamlet materiale i København og Århus, men det mangler enda noe. Det viser seg at samtaler mellom gutter og jenter fra innvandrermiljø er umulig å få til
- noe av materialet er spilt inn med intervjuer tilstede fordi språkoldningsaspektet er tatt med i samtalene.

Sverige:

- det er registrert stor interesse for ungdomsspråk og det er mange som ønsker å forske på dette.

Slangundersøkelsen:
- 2105 spørreskjema er samlet inn
- materialet er lagt inn i en database og klassifisert
- informantenes bakgrunn er knyttet til materialet
- materialet er under analyse og delvis innrapportert. En artikkel, Engelsk i svensk slang, er under trykking.

Finland:

Slangundersøkelsen:
- rapport om undersøkelsen er ferdig

Talespråksundersøkelsen:
- innsamlingen av talespråksmateriale i Finland koordineres med innsamlingen av materiale til forskningsprosjektet SVESTRA, som konsentrerer seg om finsk-svensk språkkontakt.
- det er gjort en god del innspillinger som er under bearbeidelse.

Island:

Slangundersøkelsen:
- det er ikke gjort noen slangundersøkelse på Island

Talespråksundersøkelsen:
- Helga Hilmisdottir har samlet inn sitt eget talespråksmateriale

Norge:

Slangundersøkelsen:
- det innsamlede materialet er samlet inn og lagt i en database
- ingenting er analysert enda

Talespråksundersøkelsen:
- det innsamlede materialet er transkribert ferdig

Presentasjoner:

Kristine Hasund og Eli-Marie Drange: Presentasjon av det norske talespråksmaterialet.
"Ved innsamlingen av det norske talespråksmaterialet fikk ungdommer i Oslo utdelt en båndopptaker og de ble bedt om å spille inn naturlige samtaler dem imellom. Materialet er ferdig transkribert, og planen er å publisere det på internett slik at det blir søkbart."

Janus Møller: En diskussion af begrebet ungdomsidentitet på grundlag av sproglige data
En gruppe unge har dannet en klub, de kalder for "De sejes klub". "Sej" kan jævnføres med det engelske udtryk "cool". Klubben bruger sproglige identitetsmarkører på flere niveauer. Målet for mit oplæg er at se på funktionen af disse markører og derigennem forsøge at belyse begreberne ungdomsidentitet, aldersidentitet og ungdomskultur ud fra en sproglig vinkel.

Pia Quist: Kan der i København registreres en særlig varietet af dansk blandt unge i mulltikulturelle miljøer?
"I indlægget præsenteredes eksempler fra undersøgelsen af dansk talesprog blandt unge i flersprogede, multikulturelle miljøer i København. Med udgangspunkt i en diskussion af Kotsinas' sondring mellem forenklende og ekspanderende træk, vistes at de unge har et bredt sæt af lingvistiske virkemidler til deres rådighed og kan skifte mellem forenklende/ekspanderende træk og standardtræk."

Margrethe Heideman Andersen: Ph.d.-projektet "Engelsk i dansk - sprogholdninger i Danmark" tager udgangspunkt i den igangværende debat om den engelske indflydelse på det danske sprog. I projektet indgår der en undersøgelse af hvilke holdninger unge skoleelever i Storkøbenhavn har til engelske låneord i dansk.

Ulla-Britt Kotsinas: Invandrarslang i Sverige
"Ulla-Britt Kotsinas, Stockholms universitet, talade om sin undersoekning av svensk slang och de nya slangord i svenskan, som inte kommer från engelskan. Det visar sig att slangorden ganska vael speglar den språkkontakt som i dag foerekommer i Sverige."

Mona Forsskåhl: Icke-svenska ord i finlandssvensk slang - deras anpassning till svenskan
"I det finlandssvenska enkätmaterial som samlats in för UNO slangordsprojekt visar det sig att den gamla finsk-svenska tvåspråkigheten i landet, på det lexikala och morfologiska planet, främst gör sig synlig bland slangverben och i deras böjningsformer. Finska verb lånas in i slangen och får då svenska böjningformer, medan svenska verb likaledes lånar drag av finskan, t.ex. i form av finska infinitivsuffix. De givna beläggen på interferens kunde spridas relativt jämnt i ett steglöst kontinuum där de båda språken utgör ändpunkter. Bland de övriga ordklasserna är denna typ av morfologiska interferens inte lika synlig, även om den förekommer."

Maria Fremer: Finska och engelska inslag i HUSA
"Mitt föredrag behandlar förkomsten av icke-svenska inslag i HUSA, enkorpus med intervjuer inspelade bland svenskspråkiga ungdomar iHelsingfors. Den överlägset största andelen av de icke-svenska orden är av finska, men också engelska och särfinlandssvenska slangord förekommer. Jag tar upp exempel på olika typer av markering (flagging) som förekommer i samband med beläggen och diskuterar behovet av att belysa denna typ av företeelser genom en sekventiell analys."

Helga Hilmisdottir: Slang i isländskt ungdomsspråk - De engelska lånordens morfologiska anpassning

Jacomine Nortier: Presentation of the project Streetlanguage (Amsterdam)
"In my talk I gave a brief outline of the state of affairs in the Netherlands concerning the study of youth language/street language. I gave some first results and impressions from my study in Utrecht where I found that Dutch schoolkids, mainly boys, use Dutch with a heavy Moroccan accent in order to look as tough and aggressive as Moroccan boys. Besides, a variety of Dutch with influence from non-native languages like Surinamese and Arabic is developing in mixed networks."

Jolanta Legaudaite: Slang in Lithuanian youth language - a contrastive English/Lithuanian study
"The comparison of the Lithuanian and British teenage language was set to see whether there are any distributional differences in the use of non-standard lexicon. The research data have shown that 67% of slang words are distributed among the Lithuanian teenagers, while 33% of slang words and expressions constitute the British teenage lexicon. The research was done on the data of Kaunas teenage language and the pilot version of COLT."

Beatrice Silén: Sådan där och så där i samtal mellan unga finlandssvenskar
"De demonstrativa uttrycken så där och sån där har i finlandssvenskan kommit att få funktioner som påminner om dirkurspartiklars. I min undersökning försöker jag få fram vilka dessa funktioner är. Jag jämför användningen av dessa uttryck hos ungdomar och vuxna och försöker också jämföra användningen i finlandssvenskan med den i finskan och
rikssvenskan."

Katrin Laidre: Slang blant ungdommer i Tallin
1996 och 1999 genomförde jag slangundersökningen bland 15-16 aariga ungdomar i Tallinn. Som resultate fick jag in 108 fraageformulärer med 9566 slangord. Det visar sig att 83,18% av alla angivna slangord är av estniskt ursprung, sedan följer engelska ord med 7,75%, ryska ord 3,74% och finska ord 2,35%. Med tanke paa att hitta nagra nya och produktiva ämnesomraaden i estniskt slangspraak hade jag som utgaangsord i enkäterna fyra benämningar för personer fraan olika samhällsklasser (under senare aar har klyftorna växt mycket snabbt) och med olika sociala funktioner: uusrikas 'nyrik', prügimäeelanik 'uteliggare', turvamees 'säkerhetsvakt' och kantpea (direkt övers. 'fyrkantig huvud'). Alla dem orden gav maanga expressiva, brokiga och roliga slangord.

Diskusjon:

Diskusjonen om identitetsbegrepet konsentrerte seg om dannelsen av nye språklige varieteter i innvandrertette områder. Det ble ytret ønske om å finne en felles term som kan dekke dette fenomenet i stedet for å snakke om Rinkebysvensk, kebabnorsk osv. Samtidig ble det påpekt at en felles term kan i offentligheten få negative konnotasjoner og at det er vanskelig å enes om en felles term med en felles definisjon. Termen "multietnolekt" ble foreslått av Pia Quist, men det ble innvendt at denne termen kan misforstås og den ble derfor ikke godtatt.


Hva gjøres videre:

- Det planlegges et symposium tidlig på høsten 2000, sted er ikke fastsatt enda.
- Det er et sterkt ønske om at UNO prosjektet kan fortsette også etter desember 2000.
- Et symposievolum fra seminaret på Hanaholmen i september 1998 skal publiseres snarest.
- Det er et ønske om å få publisert et symposievolum fra Vatnahalsen også.
- Nettverket skal styrkes og alle i nettverket oppfordres til å bidra til oppdatert informasjon på UNOs Hjemmesider.