Konferanse om Nordens språk som andrespråk

Programmet for konferansen blir publisert våren 2026.

Et kritisk blikk på språktesting

Cecilie Hamnes Carlsen, Høgskulen på Vestlandet

I dette innlegget skal jeg fra et kritisk ståsted se på utviklingen i fagfeltet testing og vurdering av andrespråksferdigheter de siste 25 årene. Kritisk språktesting anerkjenner språkprøver som politiske verktøy med store konsekvenser for kandidater, utdanningssystem, arbeidsmarked og demokrati (Shohamy, 2001, 2022). Språkprøver kan misbrukes politisk eller brukes med de beste intensjoner, men likevel få negative konsekvenser for kandidater og samfunn (Carlsen & Rocca, 2021). I innlegget vil jeg besvare fire spørsmål: Hva kjennetegner utviklingen i fagfeltet de siste tiårene, hva har påvirket denne utviklingen, hvilke utfordringer står feltet overfor, og hvordan kan fagfeltet møte utfordringene?

Språktesting har gjennomgått til dels store endringer de siste tiårene: Ikke bare har fagfeltet blitt stadig mer etablert med egne konferanser, tidsskrift, teoriutvikling og forskning. Forskningsinteressen har også endret seg fra et hovedfokus på en prøves interne kvaliteter, til en større bevissthet om prøvenes bruk og deres konsekvenser. Denne utviklingen kan beskrives som en faglig dreining mot sosial rettferdighet som mål – omtalt som JEDI – justice, equity, diversity & inclusion.

Disse endringene kan forklares med både faginterne og -eksterne faktorer: Faginternt kan man peke på at profesjonaliseringen av fagfeltet har løst mange av de tidligere utfordringene knyttet til å utvikle prøver som holder høy kvalitet. Fageksternt har den gradvise innstrammingen i innvandrings- og integreringspolitikken gjort språkprøver til politiske verktøy: Mens det å ta en språkprøve tidligere var et frivillig tilbud, har det blitt stadig vanligere å stille språkkrav ikke bare for utdanning og arbeid, men også for permanent opphold og statsborgerskap.

Utfordringene knyttet til denne politiske bruken av språkprøver vil trolig ikke bli mindre de neste årene. En ny utfordring for feltet er kunstig intelligens. For språktestingen innebærer dette både noen opplagte fordeler, men også noen utfordringer, og fremdeles ser vi bare overflaten av konsekvensene KI kan få for fagfeltet.

Til slutt vil jeg skissere ulike tilnærminger til disse utfordringene. Her vil jeg komme inn på motsetninger og spenninger i feltet der noen argumenterer for en begrensning av testutvikleres ansvar til å sikre prøvens interne kvaliteter mens andre vektlegger viktigheten av at testutviklere jobber aktivt for en sosial rettferdig bruk av prøvene.   

Cecilie Hamnes Carlsen

er professor i norsk som andrespråk ved Høgskulen på Vestlandet og professor II ved Universitetet i Bergen. Hun har en doktorgrad i testing og vurdering av språkferdigheter og har jobbet i 20 år med utvikling og validering av språkprøver for voksne innvandrere. Hennes forskningsinteresse knytter seg fremfor alt til hvordan prøver brukes i ulike sammenhenger, som for eksempel for opptak til høyere utdanning, ved ansettelse eller som krav for permanent opphold og statsborgerskap, og hvilke konsekvenser en gitt bruk av prøvene kan ha for ulike kandidatgrupper og for samfunnet.

Språkpedagogiska tillämpningar av konstruktionsgrammatik

Benjamin Lyngfelt & Julia Prentice, Göteborgs universitet

Det har länge framhållits att konstruktionsgrammatik har stor språkpedagogisk potential, inte minst med avseende på andra- och främmandespråksundervisning (t.ex. Ellis 2001; Wee 2007; Holme 2010). En orsak till detta är modellens förmåga att överbrygga det skenbara glappet mellan lexikon och grammatik, en annan dess genomgripande fokus på samspelet mellan form och funktion, en tredje dess stadiga förankring i kognitiv forskning om språkanvändning och språkinlärning (t.ex.Tomasello 2003; Ellis & Larsen-Freeman 2009; Bybee 2010). Inom konstruktionsgrammatiken behandlas alla språkliga strukturer – generella grammatiska mönster, enskilda ord och idiom, och allt däremellan – som konstruktioner, med vilken man menar ‘konventionella förbindelser mellan form och funktion, av varierande grad av generalitet och komplexitet’ (Goldberg 2013:17; jfr Fillmore m.fl. 1988). Därmed kan uttryckssätt som i andra grammatiska modeller ses som perifera lexikala undantag/idiosynkrasier lättare hanteras som (mer eller mindre) produktiva språkliga mönster.

Språksystemet antas således bestå av ett nätverk av konstruktioner: ett (mentalt) konstruktikon (t.ex. Goldberg 2013; Diessel 2023). Utifrån detta antagande innebär språkinlärning att lära sig konstruktioner (Ellis 2013:365; jfr Tomasello 2003), vilket i sin tur pekar mot att språkundervisning bör omfatta undervisning i konstruktioner (Herbst, 2016:41). Följaktligen har det successivt växt fram ett ökat intresse för att tillämpa konstruktionsgrammatik i olika utbildningssammanhang (se t.ex. De Knop & Gilquin, 2016; Boas, 2022; De Knop 2025). Därmed ökar också efterfrågan på dels användbara redogörelser för språkliga konstruktioner, dels relevanta didaktiska verktyg (Littlemore 2009:173). I takt med konstruktionsgrammatikens utveckling och spridning inom språkvetenskap och – med viss eftersläpning – språkundervisning fortskrider arbetet med att försöka tillfredsställa båda dessa behov.

I vårt föredrag kommer vi att ge en översikt över forskningsfältet pedagogisk konstruktionsgrammatik (Herbst 2016), både internationellt och i Norden, och diskutera behov och möjligheter för framtida utveckling. Å ena sidan behövs som sagt vidareutveckling av olika konstruktionsgrammatiska resurser för språkpedagogiska syften, såväl konstruktionsgrammatiska referensverk (för en översikt, se Lyngfelt & Torrent 2025) som pedagogiska tillämpningar (t.ex. De Knop 2025; Endresen m.fl. 2022; Lyngfelt, Prentice & Degez, u.u.). Å andra sidan finns det ett behov av klassrumstudier som undersöker konstruktionsbaserade undervisningsmetoders effekt i större skala.

Benjamin Lyngfelt, professor i svenska, Göteborgs universitet: 

"Jag forskar mestadels om grammatik och inriktar mig gärna på samspelet mellan vad som ibland behandlas som separata delar av språket. Det kan gälla förhållandet mellan ordförråd och grammatik eller mellan syntax, semantik och pragmatik. På senare år har jag ofta utgått från ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv, men är intresserad av språkteori generellt och jämför gärna olika teorier. För tillfället leder jag arbetet med att bygga ett svenskt konstruktikon (lite som en digital ordbok, fast för grammatiska konstruktioner) och relatera detta till motsvarande konstruktikon för andra språk.”

Julia Prentice, professor i flerspråkighet, Göteborgs universitet

forskar och undervisar i huvudsak om andraspråksinlärning- och utveckling utifrån ett kognitivt, bruksbaserat perspektiv. Hon disputerade 2010 i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket (Göteborgs universitet) på en fraseologiskt inriktad avhandling om konventionaliserade uttryck bland unga språkbrukare i flerspråkiga miljöer. Hennes forskningsintressen inom flerspråkighet, andraspråksinlärning och andraspråksutveckling handlar bland annat om samspelet av kognition och språkliga konventioner och inkluderar dessutom (diasystematisk) konstruktionsgrammatik, sociokognitiva perspektiv på språkinlärning och språkundervisning, usage-based teori, korpuslingvistik och inlärarkorpusar.

Minna Suni (Universitetet i Jyväskylä)

• om arbeidsretta språkopplæring

Det er åtte tematiske panel (A-H).

PANEL A: Att bygga broar mellan språk: translanguaging och modersmålsundervisning i nordiska skolor

Anna Tokmilenko 

Denna panel undersöker hur modersmålsundervisning i nordiska skolor kan fungera som en bro mellan elevers hemspråk och majoritetsspråket, samt hur translanguaging-praktiker kan stödja både språkutveckling och inkludering. I takt med att flerspråkigheten ökar i Norden växer behovet av pedagogiska modeller och åldersanpassade arbetssätt för strukturerad tvåspråkig läs- och skrivutveckling, särskilt för nyanlända elever.

Utgångspunkten är modersmålslärares roll som språkliga och kulturella brobyggare som möjliggör för elever att använda hela sitt språkliga repertoar. Genom att bekräfta och systematiskt aktivera elevernas förstaspråk (L1) stärker modersmålsundervisningen ordförråd, begreppsutveckling, identitet och självförtroende samt lägger grunden för ett utvecklat skolspråk på majoritetsspråket (L2). Detta ligger i linje med Cummins interdependenshypotes (2000), translanguaging-pedagogik (García & Wei, 2014) och sociokulturella perspektiv på scaffolding (Vygotskij, 1987; de Oliveira & Westerlund, 2022).

Panelen välkomnar bidrag som presenterar klassrumsbaserade arbetssätt, innovativa tvåspråkiga läromedel, modeller för tidig litteracitetsutveckling eller småskaliga empiriska studier som visar hur translanguaging och modersmålsundervisning främjar inkludering, motivation och språkutveckling hos flerspråkiga elever. Exempel kan vara tvåspråkiga arbetsmaterial, strukturerade undervisningscykler, samarbete mellan modersmålslärare och SVA/klasslärare samt digitala resurser för flerspråkigt stöd.

Både forskningsbaserade och praktiknära presentationer efterfrågas, med målet att knyta ihop klassrumspraktik och teoretiska perspektiv samt skapa dialog mellan lärare, forskare, skolledare och kommunala samordnare i Norden. Genom gemensamma erfarenheter vill panelen stärka modersmålsundervisningens roll som en integrerad och forskningsinformerad del av flerspråkig utbildning i nordiska skolor, i linje med läroplanens riktlinjer (t.ex. Lgr22).

Referenser

Cummins (2000); García & Wei (2014); Vygotskij (1987); Black & Wiliam (1998/2009); de Oliveira & Westerlund (2022); Skolverket (2022)

PANEL B: Kritiske perspektiver på andrespråksopplæring, rase og utdanning i Norden

Jonas Yassin Iversen, Vander Tavares

Kritiske perspektiver på språk og rase, som dekoloniale og rasiolingvistiske tilnærminger, har de siste årene fått økt oppmerksomhet innen forskning på andrespråksopplæring (Makoni m.fl., 2023). Denne forskningen viser hvordan språkene og språkpraksisene til rasialiserte lærere og elever ofte blir nedvurdert i utdanningssystemet, noe som bidrar til å opprettholde sosiale ulikheter (Flores & Rosa, 2015). Kritiske perspektiver utfordrer etablerte ideologier om språk, inkludert forestillinger om enspråklighet, språkstandarder og hva som regnes som «akademisk språk».

Til tross for at dekoloniale og rasiolingvistiske perspektiver foreløpig har hatt begrenset gjennomslag i Norden, gir de viktige verktøy for å revurdere etablerte sannheter og analysere utdanningssystemet med et kritisk blikk. Dette er særlig relevant i lys av samfunnsendringer som økt innvandring og samenes pågående kamp for språk og identitet. Kritiske perspektiver åpner for en mer inkluderende og rettferdig forståelse av språk og identitet i utdanning.

Siden 2024 har tidsskriftet Nordand hatt en temaserie om kritiske perspektiver på andrespråksopplæring, rase og utdanning i Norden. I artikkelserien har flere kritiske studier allerede blitt publisert (Meek-Bøe & Kjelaas, 2024; Monsen & Steien, 2025). I dette tematiske panelet ønsker vi å samle forskere som deler en interesse for kritiske perspektiver på språk og rase innen forskning på andrespråksopplæring. Vi er interesserte i teoretiske og empiriske bidrag, både med en direkte forankring i andrespråksopplæring eller med implikasjoner for denne opplæringen, som kan bidra til å utvide vår forståelse av samspillet mellom språk, rase og utdanning i Norden.

Referanser

Flores, N. & Rosa, J. (2015). Undoing appropriateness: Raciolinguistic ideologies and language diversity in education. Harvard Educational Review, 85(2), 149-171.

Makoni, S., Madany-Saá, M., Antia, B. E., & Gomes, R. L. (2023b). Decolonial voices, language and race. Multilingual Matters.

Meek-Bøe, S. C., & Kjelaas, I. (2024). «Jeg er heldig, fordi jeg kan jobbe som pleieassistent». Konstruksjonen av innlæreridentitet i læreboka På vei for voksne innvandrere i Norge. Nordand, 19(2), 129-142.

Monsen, M., & Steien, G. B. (2025). Prekarisering gjennom Introduksjonsprogrammet for voksne innvandrere: En kritisk tilnærming. Nordand, 20(1), 40-54.

PANEL C: Nordiske andetsprog i pleje- og sundhedssektoren

Nana Clemensen, Trude Bukve

I de nordiske landes pleje- og sundhedssektorer har stadig flere medarbejdere en baggrund som voksne migranter fra lande uden for Norden. Hvad enten det drejer sig om ufaglærte eller faglærte omsorgsmedarbejdere, elever på social- og sundhedsuddannelserne, studerende eller færdiguddannede sygeplejersker, tandlæger eller læger, stiller det sundhedsfaglige arbejde høje krav til medarbejderens kommunikative færdigheder – både mundtlige, skriftlige og non-verbale - i samarbejdet med patienter/borgere, pårørende og kolleger. Det medfører behov for viden om sundhedsfagligt arbejdssprog i Norden, som det praktiseres, fortolkes og forhandles i hverdagen på plejecentre, i hjemmepleje, på hospitaler, i lægepraksisser, på sundhedsfaglige uddannelser etc., og om hvilke sproglige udfordringer og potentialer, der kendetegner udenlandske medarbejdere og elevers involvering i sektoren.

Med dette panel opfordrer vi forskere med interesse for arbejdet med andetsprog i alle dele af pleje- og sundhedssektoren i de nordiske lande, inklusiv uddannelse og arbejdsliv, til at præsentere deres fund og hente inspiration i hinandens observationer og tilgange på tværs af lande og projekter. Vi vil belyse karakteristika ved formelle og uformelle arbejdssproglige praksisser i forskellige sundhedsfaglige domæner, udforske kommunikative strategier på tværs af sprog, situationer og aktører i sundhedssektoren og diskutere både lavpraktiske og strukturelle barrierer og potentialer forbundet med dét at tilegne sig en voksende sundhedsfaglig identitet, praksis og myndighed som andetsprogstaler og migrant i et nordisk velfærdssamfund.

Panelet lægger op til tværfaglige perspektiver og diskussioner på tværs af migrationsstudier, uddannelses- og arbejdsstudier, sundhedsantropologi og -sociologi, sprogvidenskab, sociolingvistik, samt andetsprogsforskning. 

PANEL D: Konstruksjonsbaserte tilnærminger til andrespråkslæring og -undervisning av nordiske språk

Olaf Anker Mikkelsen, Snorre Karkkonen Svensson

Denne dugnadsgruppa tar imot bidrag som diskuterer andrespråk innenfor bruksbaserte rammeverk i henhold til CREED-prinsippene (Ellis 2006) som sier at andrespråkslæring er «Konstruksjonsbasert, Rasjonell, Eksemplarbasert, Emergent og Dialektisk». Konstruksjonsbasert refererer her til konstruksjonsgrammatikk, en familie av teoretiske rammeverk som har følgende, grunnleggende antagelser til felles (Ungerer & Hartmann 2023): (i) språket skiller ikke skarpt mellom ordforråd og grammatikk, alt fra morfemer til abstrakte mønstre kan karakteriseres som konstruksjoner; (ii) disse konstruksjonene er organisert i et dynamisk nettverk av assosiasjoner; (iii) og læres gjennom bruk (generalisering over konkrete brukshendelser); (iv) uten en universell grammatikk. Siden starten av årtusenet har konstruksjonsgrammatikk vist seg å være et fruktbart analytisk verktøy for forskning på andrespråktilegnelse (Ellis & Wulff 2020) som dessuten kan anvendes i undervisning av andrespråk (Herbst 2016).

Vårt fokus er særlig rettet mot følgende problemstillinger:

• Hvordan kan de grunnleggende antagelsene i bruksbasert lingvistikk og/eller konstruksjonsgrammatikk testes i andrespråksforskning?
• Hvordan kan bruks-/konstruksjonsbaserte perspektiver berike andrespråksundervisningen?
• Hvordan kan elektroniske ressurser som representerer språket som et nettverk, i.e. konstruktikoner (Lyngfelt & al. 2018), brukes i undervisningsøyemed?

Litteraturliste

Ellis, Nick C. ‘Cognitive Perspectives on SLA: The Associative-Cognitive CREED’. AILA Review 19(1) (s. 100-121).

Ellis, Nick C. & Stefanie Wulff. 2020. ‘Usage-based approaches to L2 acquisition’. I VanPatten, Bill, Gregory D. Keating & Stefanie Wulff (Red.). Theories in Second Language Acquisition: An Introduction. Abingdon: Routledge (s. 63-82).

Herbst, Thomas. 2016. ‘Foreign language learning is construction learning–what else? Moving towards Pedagogical Construction Grammar’. I De Knop, Sabine & Gaëtanelle Gilquin (Red.). Applied construction grammar 32 (s. 56-96).

Lyngfelt, Benjamin, Lars Borin, Kyoko Ohara & Tiago Timponi Torrent. 2018. Constructicography. Constructicon development across languages. Amsterdam: John Benjamins.

Ungerer, Tobias. & Stefan Hartmann. 2023. Constructionist Approaches. Cambridge University Press.

PANEL E: Arbejdssprog og sprogarbejde – konstruktioner af sprog og arbejde-relationer

Kamilla Kraft, Verónica Pájaro, Charlotte Sun Jensen 

Gennem studier af sprog og arbejde i forskellige kontekster har sprogforskere påvist skiftende relationer mellem sprog og arbejde (Boutet, 2011). For eksempel hvordan forestillingen om arbejdere har ændret sig fra ”workforce” til ”wordforce”, dvs. fra en arbejdsstyrke til en ordstyrke, i kapitalistiske samfund (Heller, 2011), og hvordan sådanne forestillinger er til gavn for nogle arbejdere, f.eks. ”wordsmiths” (Thurlow, 2020), mens de bliver en kilde til udnyttelse af andre arbejdere, ofte migranter (Duchêne 2011). Ydermere har forskningen også påvist, hvordan individuelle motivationer og handlinger er med til at reproducere og udfordre relationer mellem arbejde og sprog, fx gennem sproglige investeringer (Norton Pierce, 1995). Denne forskning om sprogarbejde sætter rammen for, hvordan krydsfeltet mellem sprog og arbejde samt system og individ skaber social orden.

I dette panel vil vi udforske forholdet mellem sprog og arbejde i Norden ved at fokusere på forestillingen om, hvordan arbejdssprog eller fagligt sprog forstås på tværs af forskellige sektorer og på baggrund af en øget internationalisering samt mangel på arbejdskraft. Bidragene undersøger, hvordan begreber som ’fagspråk’ eller ’arbeidsinnretting’ opfattes, organiseres og operationaliseres på/til arbejdspladsen ved at udforske praksisser, ideologier og politikker. Vi vil også diskutere, hvordan arbejdssprog og sprogarbejde hænger sammen med ideologier om demokratisering, flersprogethed, effektivitet, sikkerhed, nordisk exceptionalisme, velfærd osv. Panelet vil således bidrage med ny viden om relationer mellem sprog og arbejde ved at undersøge, hvordan nordiske sprog bruges som andetsprog i forskellige arbejdsmiljøer, og hvordan flersprogede arbejdsrepertoirer sammenvæves med sociale værdisætningsprocesser.

For at demonstrere dybden og kompleksiteten af sprogarbejde og arbejdssprog i Norden inkluderer panelet forskellige undersøgelser, metoder og områder. Bidrag til panelet kan f.eks. være diskursanalyer af retningslinjer for sprogbrug i arbejdskontekster, etnografiske undersøgelser af flersprogethed på forskellige arbejdspladser eller anvendt forskning om fx sprogundervisning for arbejdstagere i forskellige brancher.

PANEL F: Flerspråklighet og språk i konfliktsituasjoner 

Vendula V. Hingarová, Nataša Ristivojević-Rajković

Panelet samler bidrag som undersøker hvordan flerspråklighet og andrespråkslæring utvikles og praktiseres i ulike konfliktsituasjoner – både i historiske og i dagens sammenhenger. Med utgangspunkt i en historisk sosiolingvistisk tilnærming ønsker vi å utforske hvordan språkkontakt, språkbruk og språkideologier formes under forhold preget av krig, tvang, migrasjon og uforutsigbare maktforhold.

Vi inviterer bidrag som undersøker språkerfaringer blant deporterte, flyktninger, tolker, sivile og militære, i forbindelse med migrasjon, politisk uro eller humanitære kriser. Slik rettes oppmerksomheten mot hvordan språk fungerer som overlevelsesstrategi, kommunikasjonsmiddel og uttrykk for motstand i asymmetriske maktrelasjoner.

Et sentralt mål er å vise hvordan erfaringer fra historiske kontekster kan bidra til å forstå og drøfte flerspråklighet og andrespråkslæring i dagens nordiske samfunn. Erfaringer fra fortidens konflikter kan gi verdifull innsikt i hvordan språkpraksiser formes og forhandles i moderne situasjoner preget av konflikt, integrering og maktforhold.

Panelet er forankret i historisk sosiolingvisitkk (Rambø 2010; Hernández-Campoy & Conde-Silvestre 2012; Auer et al. 2015) og bygger på funksjonelle perspektiver på flerspråklighet (Baker 2001). Språket forstås her som sosial praksis, nært knyttet til tid, rom og makt. Målet er å bidra til en tverrfaglig diskusjon om hvordan konflikt og ujevn maktbalanse påvirker språkbruk, andrespråksutvikling og språkpolitikk i nordiske sammenhenger – i fortid og nåtid.

Referanser

Auer, Anita, Peersman, Catharina, Pickl, Simon, Rutten, Gijsbert and Vosters, Rik. "Historical sociolinguistics: the field and its future" Journal of Historical Sociolinguistics, vol. 1, no. 1, 2015, pp. 1-12. https://doi.org/10.1515/jhsl-2015-0001

Baker, Colin. Foundations of Bilingual Education and Bilingualism (3. ed.). Clevedon: Multillingual Matters, 2001.

Hernández-Campoy, Juan M. & Juan Camilo Conde-Silvestre (eds.). 2014. The Handbook of Historical Sociolinguistics. Chichester and Malden, MA: Wiley-Blackwell. ISBN: 978118798027

Nesse, A. (2020). Historisk sosiolingvistikk: En fruktbar utvidelse av språkhistoriedisiplinen. Målbryting, (11), 1–22. https://doi.org/10.7557/17.4813

Rambø, Gro-Renée. Historiske og sosiale betingelser for språkkontakt mellom nedertysk og skandinavisk i seinmiddelalderen – et bidrag til historisk språksosiologi. Oslo: Novus Forlag 2010.

PANEL G: Internationale ansatte og de(t) lokale sprog på universiteter i Norden  

Katja Årosin Laursen, Janus Mortensen 

En stor del af de ansatte på de nordiske universiteter har international baggrund, og for de fleste af dem er de(t) lokale nordiske sprog et fremmed- eller andetsprog. Ofte betragtes det som tilstrækkeligt at kunne engelsk som international ansat, men erfaringen viser, at de(t) lokale sprog også spiller en vigtig rolle, fx dansk i Danmark (Kirilova & Lønsmann 2020).

I de nordiske lande har internationaliseringen af universiteterne medført et øget fokus på brugen af engelsk. I de senere år har den (sprog)politiske debat dog i stigende grad handlet om de(t) lokale sprog, og mange nordiske universiteter har nu sprogpolitikker, der stiller krav om, at internationale forskere og undervisere tilegner sig det eller de lokale sprog (Mortensen & Haberland, 2021; Salö m.fl., 2022).

Opgaven med at tilegne sig det lokale sprog bliver ofte, implicit eller eksplicit, og i forskellig grad, set som noget den enkelte internationale ansatte har ansvaret for. Nogle internationale ansatte oplever, at der er meget få muligheder for at anvende det lokale sprog på arbejdet (Frederiksen, 2013), fx fordi forskerne og underviserne i fagmiljøerne udelukkende anvender engelsk som arbejdssprog, eller fordi kommunikationen på det lokale sprog foregår på et så højt niveau, at de internationale ansatte ikke kan deltage aktivt. Derfor er det nødvendigt, at sproglæring og den socialisering det indebærer, betragtes som et fælles ansvar.

Til dette panel ønsker vi oplæg i krydsfeltet mellem forskning og praksis om sproglæring og sproglig socialisering blandt internationale ansatte på videregående uddannelser i Norden. Panelets formål er at øge forståelsen af, hvordan kolleger, ledere, studerende, sprogundervisere, sprogforskere og andre aktører kan bidrage til at skabe de bedst mulige forudsætninger for, at internationale ansatte får mulighed for at udvikle kommunikativ kompetence på de lokale nordiske sprog, så de kan deltage aktivt i hverdagen på universitetet.

Referencer

Mortensen, J. & Haberland, H. (2021). Hvornår kommer ulven? In T. Kristiansen & A. Holmen (Eds.), Sprogs status i rigsfælleskabet 2031 (Københavnerstudier i Tosprogethed. Studier i Parallelsproglighed C13) (pp. 131–144). København: Det Humanistiske Fakultet.

Salö, L., Holmes, L., & Hanell, L. (2022). Language assets, scientific prestige, and academic power. Language Matters in Higher Education Contexts, 112.

Kirilova, Marta & Dorte Lønsmann. 2020. Dansk – nøglen til arbejde? Ideologier om sprogbrug og sproglæring i to arbejdskontekster i Danmark. Nordand. Universitetsforlaget 15(01). 37–57. https://doi.org/10.18261/issn.2535-3381-2020-01-03.

Frederiksen, Karen-Margrete. 2013. ‘At finde sin stemme på dansk’ i Sprogforum, årgang 19, nr. 57, Subjektivitet og Flersprogethed (pp. 31-37). At finde sin stemme på dansk | Sprogforum. Tidsskrift for sprog- og kulturpædagogik

PANEL H: Bruk av KI i andrespråkslæring

Elena Tkachenko, Kari Mari Jonsmoen

Bruken av kunstig intelligens (KI) i andrespråkslæring har de siste årene fått økt oppmerksomhet ettersom teknologien tilbyr mange nye muligheter for språklæring. Dette panelet vil samle forskere som er interessert i å undersøke hvordan KI-verktøy kan brukes i andrespråkslæring og støtte både elever/deltakere/studenter i deres språklæringsprosess og lærere i tilrettelegging og tilpasning av andrespråksundervisning.

KI-verktøy kan utføre ulike oppgaver, bl.a. generere forslag til innhold, tekststruktur og stilnivå, og kan tilpasse ordforrådet etter tekstens spesifikke formål, bistå med både språkvask og korrekturlesing, samt gi ordforklaringer, og de kan fungere på ulike språk. De nyeste KI-modellene gir også muligheter til å bruke verktøyene i muntlig trening, ved å støtte utvikling av muntlige ferdigheter gjennom interaktive samtaler, uttaletrening, begrepsforklaringer og tilbakemeldinger i sanntid. Samtidig peker forskere på utfordringer ved slike verktøy, og vi vet foreløpig lite om hvordan de blir tatt i bruk, og hvilke holdninger og kompetanse andrespråksbrukere har til å anvende slike verktøy i språklæring.

Panelet vil belyse både de praktiske og teoretiske sidene ved KI i andrespråklæring. Noen aktuelle problemstillinger vil være:

• Hvordan kan ulike KI-verktøy, bl.a. chatboter, tilpasses individuelle læringsbehov og skape bedre språklæringsopplevelser?
• Hvilken effekt har bruk av KI på språklæring?
• Når bør KI brukes i språklæring?
• Hvordan undersøke læringsutbytte av bruk av KI i språklæring?
• Hva kan være etiske og pedagogiske utfordringer ved bruk av KI?
• Hvilke holdninger har lærere og elever/deltakere/studenter til bruk av KI i språklæring?
• Hvordan bruker lærere KI i andrespråksundervisningen?
• Hvilken kompetanse trenger lærerne for å ta i bruk KI i andrespråksundervisningen på en læringsfremmende måte?
• Hvordan bruker elever/deltakere/studenter KI i språklæring i og utenfor klasserommet?

Panelet vil være en god arena for nettverksbygging og for å skape en diskusjon som kan bidra til videre forskning på KI og språk(opp)læring.

Konferanseavgift: NOK 2200

Konferansemiddagavgift: NOK 750

Det blir opna for påmelding i løpet av desember. 

Deltaking på konferansen med vitskapleg bidrag 

Det vil vere mogleg å bidra på konferansen på tre måtar:  

1. individuell presentasjon (20 minutt + 5 min til spørsmål) 
2. individuell presentasjon i tematisk panel (20 minutt + 5 min til spørsmål) 
3. posterpresentasjon 

For å sikre eit mangfald av bidragsytarar ønskjer vi å avgrense talet på innlegg ein kan vere hovudforfattar på, til eitt. 

Krav til samandrag

Samandraga skal vere skrivne på eit skandinavisk språk eller engelsk, og ha eit omfang på maksimum 250 ord, ekskludert referanseliste.

Vurdering av samandrag 

Alle samandrag, både individuelle og samandrag til dei tematiske panela samt posterpresentasjonar, vil bli vurderte av to fagfellar med forskingskompetanse. 

Frist for innsending av samandrag 

Samandrag sendast til https://skjemaker.app.uib.no/view.php?id=19965219 innan 30. november.  

Det vil bli lagt ut en oversikt over praktisk informasjon her.

24. oktober 2025: frist for å føreslå tematisk panel (dugnadsgruppe)

31. oktober 2025: publisering av dei tematiske panela på nettsida

30. november 2025: frist for innsending av samandrag/abstract