Konferanse om Nordens språk som andrespråk

Ei oversikt over programmet kan lastast ned her.

Et kritisk blikk på språktesting

Cecilie Hamnes Carlsen, professor på Høgskulen på Vestlandet

Foto/ill.:

C. Carlsen

I dette innlegget skal jeg fra et kritisk ståsted se på utviklingen i fagfeltet testing og vurdering av andrespråksferdigheter de siste 25 årene. Kritisk språktesting anerkjenner språkprøver som politiske verktøy med store konsekvenser for kandidater, utdanningssystem, arbeidsmarked og demokrati (Shohamy, 2001, 2022). Språkprøver kan misbrukes politisk eller brukes med de beste intensjoner, men likevel få negative konsekvenser for kandidater og samfunn (Carlsen & Rocca, 2021). I innlegget vil jeg besvare fire spørsmål: Hva kjennetegner utviklingen i fagfeltet de siste tiårene, hva har påvirket denne utviklingen, hvilke utfordringer står feltet overfor, og hvordan kan fagfeltet møte utfordringene?

Språktesting har gjennomgått til dels store endringer de siste tiårene: Ikke bare har fagfeltet blitt stadig mer etablert med egne konferanser, tidsskrift, teoriutvikling og forskning. Forskningsinteressen har også endret seg fra et hovedfokus på en prøves interne kvaliteter, til en større bevissthet om prøvenes bruk og deres konsekvenser. Denne utviklingen kan beskrives som en faglig dreining mot sosial rettferdighet som mål – omtalt som JEDI – justice, equity, diversity & inclusion.

Disse endringene kan forklares med både faginterne og -eksterne faktorer: Faginternt kan man peke på at profesjonaliseringen av fagfeltet har løst mange av de tidligere utfordringene knyttet til å utvikle prøver som holder høy kvalitet. Fageksternt har den gradvise innstrammingen i innvandrings- og integreringspolitikken gjort språkprøver til politiske verktøy: Mens det å ta en språkprøve tidligere var et frivillig tilbud, har det blitt stadig vanligere å stille språkkrav ikke bare for utdanning og arbeid, men også for permanent opphold og statsborgerskap.

Utfordringene knyttet til denne politiske bruken av språkprøver vil trolig ikke bli mindre de neste årene. En ny utfordring for feltet er kunstig intelligens. For språktestingen innebærer dette både noen opplagte fordeler, men også noen utfordringer, og fremdeles ser vi bare overflaten av konsekvensene KI kan få for fagfeltet.

Til slutt vil jeg skissere ulike tilnærminger til disse utfordringene. Her vil jeg komme inn på motsetninger og spenninger i feltet der noen argumenterer for en begrensning av testutvikleres ansvar til å sikre prøvens interne kvaliteter mens andre vektlegger viktigheten av at testutviklere jobber aktivt for en sosial rettferdig bruk av prøvene.   

Cecilie Hamnes Carlsen

er professor i norsk som andrespråk ved Høgskulen på Vestlandet og professor II ved Universitetet i Bergen. Hun har en doktorgrad i testing og vurdering av språkferdigheter og har jobbet i 20 år med utvikling og validering av språkprøver for voksne innvandrere. Hennes forskningsinteresse knytter seg fremfor alt til hvordan prøver brukes i ulike sammenhenger, som for eksempel for opptak til høyere utdanning, ved ansettelse eller som krav for permanent opphold og statsborgerskap, og hvilke konsekvenser en gitt bruk av prøvene kan ha for ulike kandidatgrupper og for samfunnet.

Språkpedagogiska tillämpningar av konstruktionsgrammatik

Benjamin Lyngfelt & Julia Prentice, professorar på Göteborgs universitet

Foto/ill.:

B. Lyngfelt

Foto/ill.:

J. Prentice

Det har länge framhållits att konstruktionsgrammatik har stor språkpedagogisk potential, inte minst med avseende på andra- och främmandespråksundervisning (t.ex. Ellis 2001; Wee 2007; Holme 2010). En orsak till detta är modellens förmåga att överbrygga det skenbara glappet mellan lexikon och grammatik, en annan dess genomgripande fokus på samspelet mellan form och funktion, en tredje dess stadiga förankring i kognitiv forskning om språkanvändning och språkinlärning (t.ex.Tomasello 2003; Ellis & Larsen-Freeman 2009; Bybee 2010). Inom konstruktionsgrammatiken behandlas alla språkliga strukturer – generella grammatiska mönster, enskilda ord och idiom, och allt däremellan – som konstruktioner, med vilken man menar ‘konventionella förbindelser mellan form och funktion, av varierande grad av generalitet och komplexitet’ (Goldberg 2013:17; jfr Fillmore m.fl. 1988). Därmed kan uttryckssätt som i andra grammatiska modeller ses som perifera lexikala undantag/idiosynkrasier lättare hanteras som (mer eller mindre) produktiva språkliga mönster.

Språksystemet antas således bestå av ett nätverk av konstruktioner: ett (mentalt) konstruktikon (t.ex. Goldberg 2013; Diessel 2023). Utifrån detta antagande innebär språkinlärning att lära sig konstruktioner (Ellis 2013:365; jfr Tomasello 2003), vilket i sin tur pekar mot att språkundervisning bör omfatta undervisning i konstruktioner (Herbst, 2016:41). Följaktligen har det successivt växt fram ett ökat intresse för att tillämpa konstruktionsgrammatik i olika utbildningssammanhang (se t.ex. De Knop & Gilquin, 2016; Boas, 2022; De Knop 2025). Därmed ökar också efterfrågan på dels användbara redogörelser för språkliga konstruktioner, dels relevanta didaktiska verktyg (Littlemore 2009:173). I takt med konstruktionsgrammatikens utveckling och spridning inom språkvetenskap och – med viss eftersläpning – språkundervisning fortskrider arbetet med att försöka tillfredsställa båda dessa behov.

I vårt föredrag kommer vi att ge en översikt över forskningsfältet pedagogisk konstruktionsgrammatik (Herbst 2016), både internationellt och i Norden, och diskutera behov och möjligheter för framtida utveckling. Å ena sidan behövs som sagt vidareutveckling av olika konstruktionsgrammatiska resurser för språkpedagogiska syften, såväl konstruktionsgrammatiska referensverk (för en översikt, se Lyngfelt & Torrent 2025) som pedagogiska tillämpningar (t.ex. De Knop 2025; Endresen m.fl. 2022; Lyngfelt, Prentice & Degez, u.u.). Å andra sidan finns det ett behov av klassrumstudier som undersöker konstruktionsbaserade undervisningsmetoders effekt i större skala.

Benjamin Lyngfelt: 

"Jag forskar mestadels om grammatik och inriktar mig gärna på samspelet mellan vad som ibland behandlas som separata delar av språket. Det kan gälla förhållandet mellan ordförråd och grammatik eller mellan syntax, semantik och pragmatik. På senare år har jag ofta utgått från ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv, men är intresserad av språkteori generellt och jämför gärna olika teorier. För tillfället leder jag arbetet med att bygga ett svenskt konstruktikon (lite som en digital ordbok, fast för grammatiska konstruktioner) och relatera detta till motsvarande konstruktikon för andra språk.”

Julia Prentice

forskar och undervisar i huvudsak om andraspråksinlärning- och utveckling utifrån ett kognitivt, bruksbaserat perspektiv. Hon disputerade 2010 i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket (Göteborgs universitet) på en fraseologiskt inriktad avhandling om konventionaliserade uttryck bland unga språkbrukare i flerspråkiga miljöer. Hennes forskningsintressen inom flerspråkighet, andraspråksinlärning och andraspråksutveckling handlar bland annat om samspelet av kognition och språkliga konventioner och inkluderar dessutom (diasystematisk) konstruktionsgrammatik, sociokognitiva perspektiv på språkinlärning och språkundervisning, usage-based teori, korpuslingvistik och inlärarkorpusar.

Second language perspectives to social sustainability in working life

Minna Suni, professor på Universitetet i Jyväskylä

Foto/ill.:

M. Suni

Sustainability is – quite rightly – seen to be something that has the potential to save the world. No wonder why it has also become a fashionable buzzword used in almost any kind of public talk to highlight the responsibility of choices and decisions made. My invited talk is no exception: it aims to stimulate discussion on sustainability, but from the perspective of second language learners and the language policies and practices they encounter in working life, in particular. This perspective has been virtually ignored in the context of sustainability so far - also in Nordic countries which are striving to gain and maintain their reputation and status as (more) sustainable societies (than others).

In its report, Nordic Council of Ministers (2023) has set common goals for building a sustainable and integrated Nordic region by the year 2030. One of the sub-categories named in the report is social sustainability, which generally refers to people's equal opportunities to participate in society and the realization of their fundamental rights. Socially sustainable communities have been defined or described as equitable, diverse, connected and democratic communities that offer opportunities for belonging and good quality of life (see, e.g. Boström 2017; Hofstad 2022). While envisioning the future, the Nordic report lists such measurable indicators of social sustainability as employment rate, gender segregation of labour market, social exclusion and intra-Nordic immigration. In my presentation, I will demonstrate how second language themes intersect with such definitions and indicators, and why this matters.  

A set of data excerpts from two ethnographic research projects focusing on migrants’ developing second language resources and their access to work communities in Finland will be discussed within a social sustainability framework. This novel perspective helps second language experts become more aware of their contribution to discussions on sustainability and connects research knowledge to ongoing decision making in Nordic societies. 

Minna Suni

Professor Minna Suni is an expert in Finnish as a second language.  In recent years her research groups at the University of Jyväskylä have mainly focused on second language learning opportunities in integration training, vocational education, and working life. She is currently leading an ethnographic, multidisciplinary project called Language, engagement and belonging: Ukrainians accessing and transforming rural school and work communities (Research Council of Finland, 2023-2027). Previously, she has also initiated and co-convened e.g. a NOS-HS exploratory workshop series Language at work: Migrants and Nordic workplaces.

Registreringa er no open, og skjer via denne lenkja.

Frist for registrering er 1. april 2026.

Om du melder deg av innan 7. april, vil 95 % av deltakaravgifta og evt. konferansemiddagen bli refundert. Avmelding etter 7. april gir ingen refusjon.

Konferanseavgift: NOK 2200

Konferansemiddagavgift: NOK 750

Frist for innsending av samandrag var 30. november, og det er ikkje lenger mogleg å sende inn.

Alle som har sendt inn samandrag, har no fått tilbakemelding på utfallet av vurderinga.

Dei som har føreslått panel, har fått beskjed om panelet blir sett opp på programmet, og dei som har sendt inn bidrag til eit av panela og fått innlegget akseptert, skal ha blitt kontakta av initiativtakarane for det aktuelle panelet. 

Samandragsheftet publiserast ila. april.

Deltaking på konferansen med vitskapleg bidrag 

Det vil vere mogleg å bidra på konferansen på tre måtar:  

1. individuell presentasjon (20 minutt + 5 min til spørsmål) 
2. individuell presentasjon i tematisk panel (20 minutt + 5 min til spørsmål) 
3. posterpresentasjon 

For å sikre eit mangfald av bidragsytarar ønskjer vi å avgrense talet på innlegg ein kan vere hovudforfattar på, til eitt. 

Krav til samandrag

Samandraga skal vere skrivne på eit skandinavisk språk eller engelsk, og ha eit omfang på maksimum 250 ord, ekskludert referanseliste.

Vurdering av samandrag 

Alle samandrag, både individuelle og samandrag til dei tematiske panela samt posterpresentasjonar, vil bli vurderte av to fagfellar med forskingskompetanse. 

Frist for innsending av samandrag 

Samandrag sendast til https://skjemaker.app.uib.no/view.php?id=19965219 innan 30. november.  

Døme på hotell og vandrarheimar i nærleiken av konferansestaden:

Hotell Terminus: https://www.debergenske.no/bergen/hotell-overnatting/grand-hotel-terminus

Scandic Byparken: https://www.scandichotels.com/no/hotell/scandic-byparken

Marken Gjestehus: https://www.marken-gjestehus.com/no/velkommen

Citybox Bergen: https://cityboxhotels.com/no/hotels/bergen/bergen-city

Ellers tilrår me å bruka www.visitbergen.com eller andre søkjetenester til å finna overnatting.

April: publisering av samandragsheftet

7. april 2026: frist for å melda seg av konferansen med full refusjon

1. april 2026: frist for å melde seg på konferansen

30. november 2025: frist for innsending av samandrag/abstract

31. oktober 2025: publisering av dei tematiske panela på nettsida

24. oktober 2025: frist for å føreslå tematisk panel (dugnadsgruppe)

Konferanseleiarar: Ann-Kristin Helland Gujord, Marianne van Baar

Else Berit Molde, Hilde V. Brynjulfsen, Ilka Wunderlich, Ingvild Nistov, Julie Bergmann, Katrin Saarik, Kristine Vårdal, Live Tjervåg, Nina Schjetne, Pernille Myrvold, Sigrun Eilertsen, Tina Nordby